Meteorologen säger sitt

Det är svårt att vara positiv när man har en besvärlig diagnos. Tror att min väninna Stina förstår mig mycket väl. Jag är fortfarande vaken och för tillfället uppe – ja sittandes.

Det måste vara något skumt med vädret. Väderomslag eller liknande för det värker sååå i skelettet. Dålig timing om man säger så. Har mycket jag hade för avsikt att göra ” i morgon” – Ja, idag då. Hade vissa ”måsten”. Träna på gymmet, gå till veterinär med en av mina katter, träffa en avliden kompis dotter. Träffa min egen dotter och prata med henne på tu man hand. Det var ett tag sedan och skulle behövas.

Tror jag börjar bli ”sjuk” i något annat dessutom – eller också är det överansträngning. Får stuva om i morgon. Allt utom träningen är egentligen prio 1, så jag får se vad det blir gjort.

Hemmet är kaos. Har fruktansvärt mycket tvättkläder och strykkläder. Fattar inte var allt kommer ifrån. Har glömt bort hur det var när vi var tre st. i familjen.

Janne