Möten med människor – W

Det är i möten med andra människor som man utvecklas som människa! Det är inget nytt, men det tål att upprepas.

Man möter många människor – av alla dess sorter och nationaliteter - när man luffar runt på egen hand. Om jag inte varit ensam så hade jag inte ”tvingats” till att ta de kontakter med folk som jag gjort. Ska man göra en resa i livet – och vara borta en längre tid (som jag) - så ska man resa ensam. Man lär sig så mycket av det!

Jag har träffat en norrman som varit i Thailand 5 vintrar på rad. Han har ändrat sitt liv helt och hållet sedan han blev sjuk. Han bor inte längre i sin villa... Hemma i Norge bor han numera i en stor husbil - eller rättare sagt – en lastbil som han byggt om, och med sig i den har han även en motorcykel och en vanlig cykel.

När han inte är i Thai reser han runt som han själv tycker. Han är en VAGABOND o BOHEM och det inspirerar mig – HAN VÅGADE!!!. Han kan vara på ett ställe i Norge en vecka o ch fiska och sedan dra vidare när han känner för det.

Till en början reagerade de vuxna barnen negativt. En pappa som är ”bostadslös” i myndigheternas ögon. De har nu accepterat sin pappas livsstil.

Norrmannen som bara är 50 år valde att göra sig av med allt han ägde och hade och han är en mycket positiv och optimistisk människa. Har aldrig träffat någon som ser möjligheter på ett sånt sätt som denna man. Han är en inspirationskälla.
Han är nog den första människan jag träffat som verkligen! lever här och nu. Han ”fångar dagen” och det är många som vill det och många som inbillar sin omgivning att dom gör det.

W är sjukpensionär och jag kallar honom stålmannen.
Vid ett tillfälle satt vi ett stort gäng nordbor tillsammans - när en svensk kille skulle visa de ärr han hade på sin fot...Diskussionen kom sedan - från svenskens sida- att handla om vem som hade flest ärr.

Jag hade inte tänkt så mycket på norrmannens kropp förutom att han är mycket vältränad (vilket jag nu vet anledningen till). Hursomhelst visade Norrmannen några av sina ärr på överkroppen. Alla häpnade och blev tysta. Själv ställde jag frågan
Du måste ha varit med om en svår olycka?

Det visade sig att W lider av ”aggressiv reumatism”. Den tar inte på dom små lederna utan alla stora – så han har bytt de stora lederna i axlar, armbågar knän mm. Han har några leder kvar att byta ut och efter det har han inga riktiga stora leder längre...

När han reser har han ett intyg med sig från läkare om alla ingrepp som gjorts. Han måste ha det. Det piper rejält när han passerar gränspoliser.

Jag trodde det fanns bara en typ av reumatism dvs den man sett hos framför allt äldre – där fingrarna kroknar. Har träffat en annan kille, från Sandviken, som oxå har s.k ”aggressiv reumatism”.

W lever idag ett lyckligt liv tack vare sin nya livsstil – och en tom ”ryggsäck”. Han reser snart till Norge igen och sedan blir det en tur till Sydafrika.

Det ska bli spännande att följa hans resor och äventyr via FB och mejl.

Kramis